Keywords
taxonomi
psalm
musikvetenskap
hymnologi
How to Cite
Abstract
Denna artikel svarar på frågan "Hur skulle en definition av lovsång kunna se ut som skapar förutsättningar för interdisciplinär dialog genom att ta på allvar sin utgångspunkt i hymnologins mångfacetterade studieobjekt utan att därmed begränsas till att representera endast ett specifikt kulturellt, liturgiskt eller teologiskt uttryck?". Frågan besvaras genom att först ge en översikt över betoningar i det Lester Ruth och Lim Swee Hong kallar "Contemporary Praise & Worship" och överlappningar med den svenska hymnologiska forskningens definitioner av begreppet "psalm". Dessa ställs sedan i dialog med ett bibliskt "rotsystem". Tillsammans utgör dessa en grund för att definiera "lovsång" som "tonsatt bön", med vidare betoning på att den som sådan kan ses som en respons på Guds närvaro och frånvaro. Definitionen ligger så till grund för en taxonomi där olika aspekter av denna tonsatta bön specificerade i dialog med teoretiska ramverk som utvecklats inom hymnologin och musikvetenskapen. Avslutningsvis resonerar artikeln kring tre områden där taxonomin kan fungera klargörande både inom och utanför akademin.
References
Alestig, I. (2021). Sången till Gud är det sista som får lämna oss. NOD 1, n.p.
Arvastson, A. (1963). Den svenska psalmen. Gleerup.
Aurelius, C. A., övers. (2010). Detta löfte gäller alla: Företal till Bibeln. Artos.
Benedict, B. H. & Lester, R. (2019). Retuned Hymn Movement. I M. A. Lamport, B. K. Forrest & V. M. Whaley (red.). Hymns and Hymnody: Historical and Theological Introductions (s. 301–314). Volym 3. Cascade Books. DOI: https://doi.org/10.2307/j.ctv1931hg5.26
Borio, G., G. Giuriati, A. Cecchi & M. Lutzu. (2020). Introduction. I G. Borio, G. Giuriati, A. Cecchi & M. Lutzu (red.). Investigating Musical Performance: Theoretical Models and Intersections. (s. 1–5). Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9780429026461-1
Brackett, D. (2000). Interpreting Popular Music. University of California Press. DOI: https://doi.org/10.1525/9780520925700
Braun, J. (2002). Music in Ancient Israel/Palestine: Archaeological, Written and Comparative Sources. Eerdmans.
Brettler, M. Z. (2017). Those Who Pray Together Stay Together. I M. S. Pajunen & J. Penner (red.). Functions of Psalms and Prayers in the Late Second Temple Period. deGruyter.
Bruce, F. F. (1985). The Epistles to the Colossians, to Philemon, and to the Ephesians. NICNT. Eerdmans.
Conner, K. (1976). The Tabernacle of David: The Presence of God as Experienced in the Tabernacle. City Bible.
Cornwall, J. (1973). Let Us Praise. Logos International.
—. (1983). Let Us Worship: The Believer’s Response to God. Bridge.
—. (1985). Elements of Worship. Bridge.
Davage, D. (2020). 7 myter om lovsång – och vad Bibeln egentligen säger. David Media.
—. (kommande 2024). Singing Scripture: On the Reception of Psalms in Contemporary Praise & Worship Lyrics. I L.-S. Tiemeyer (red.). The Routledge Handbook of the Hebrew Bible in Contemporary Fiction and Poetry. Routledge.
Dueck, J. (2017). Congregational Music, Conflict, and Community. Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781315546247
Dunn, J. D. G. (1975). Jesus and the Spirit. SCM.
Eggehorn, Y. (1998). Ett hemligt tecken: Dikter i urval. Bonnier.
Eidenskog, A. (2021). Lovsångsledare, ungefär lika viktig som en pastor? En kvalitativ intervjustudie om lovsångsledarens roll, funktion och ansvar hos tre församlingsföreståndare inom EFK. ALT: Kandidatuppsats.
Ekman, Ulf. (2010). Lovsång. Livets Ord.
Ekström, A. (2006). Inget är skapat utanför: Teologi och kontext i Anders Frostensons författarskap. Karlstads universitet.
Gyll, H. (2019). Församlingssångens förändring under 100 år inom Pingströrelsen i Sverige: En undersökning om förändring och bruk i samtiden. Uppsala universitet: Kandidatuppsats.
Gårdh, N. B. (2017). Variera sången i kyrkan. Dagen 2017-11-01. Online: https://www.dagen.se/debatt/2017/11/01/nils-borge-gardh-variera-sangen-i-kyrkan/.
Lara, A. G. (2023). Lovsång och unga vuxna: En kvalitativ studie av lovsångens betydelse för unga vuxna. ALT: Kandidatuppsats.
Fahlgren, S. (2013). Från blandad kör till lovsångsteam: Historiska och teologiska perspektiv på frikyrkliga sånggrupper. Årsbok för svenskt gudstjänstliv 8, 23–76.
Flint, P. W. (1997). The Dead Sea Psalms Scrolls and the Book of Psalms. Brill. DOI: https://doi.org/10.1163/9789004350199
Frostensson, A. (1963). Steg mot nästa psalmbok. Bonniers litterära magasin 32, 644–647.
Hansson, K.-J. (1985). En levande församlingssång: 1968 års svenska koralrevision i Finland – idé och verklighet. Åbo Akademi.
Hellström, J. A. & Selander S.-Å. (1985). Hymnologi – en forskning med framtid?. Teologiska institutionen, Lund.
Håkanson, R. (2006). I världen, men inte av världen. I idem (red.). Åtta röster om musik och teologi.
Josefsson, U., Wahlström M. & Wenell F. (red.). (2022). Kristen tro på glid? Tron hos unga vuxna i svensk frikyrklighet. Institutet för Pentekostala studier.
Josefsson, U. & Wenell F. (2022). Individualiserad tro eller? I U. Josefsson, M. Wahlström & F. Wenell (red.). Kristen tro på glid? Tron hos unga vuxna i svensk frikyrklighet (s. 7–21). Institutet för Pentekostala studier.
Karlsson, M. (2022). Att forma sin tro i mötet mellan kulturer. I U. Josefsson, M. Wahlström & F. Wenell (red.). Kristen tro på glid? Tron hos unga vuxna i svensk frikyrklighet (s. 162–180). Institutet för Pentekostala studier.
Lamport, M. A., Forrest B. K. & Whaley V. M. (red.). (2019a). Hymns and Hymnody: Historical and Theological Introductions. Volym 1. Cascade Books.
Lamport, M. A., Forrest B. K. & Whaley V. M. (red.). (2019b). Hymns and Hymnody: Historical and Theological Introductions. Volym 3. Cascade Books. DOI: https://doi.org/10.2307/j.ctv14gpjf9
Lindström, F. (1994). Suffering and Sin: Interpretations of Illness in the Individual Complaint Psalms. Almqvist & Wiksell International.
Lundqvist, J. (2002). Take off. Livets Ord.
Martin, P. (1964). Worship in the Early Church. Marshall, Morgan, and Scott.
Mastnjak, N. (2023). Before the Scrolls: A Material Approach to Israel’s Prophetic Library. Oxford University Press. DOI: https://doi.org/10.1093/oso/9780190911096.001.0001
Mitton, C. L. (1976). Ephesians. Oliphants.
Mroczek, E. (2016). The Literary Imagination in Jewish Antiquity. Oxford University Press. DOI: https://doi.org/10.1093/acprof:oso/9780190279837.001.0001
Nisser, P. O. (2009). Lovsångsrörelsen: En första skiss. Hymnologi 2, 50–63.
Norlén B. & Kjellberg. G. (2010). Latter Rain-väckelsen i Östermalms Fria Församling på 1950-talet. Insamlingsstiftelsen för pingstforskning.
Petersson, L. (2017). Lovsång är inte till för människor utan Gud. Dagen 2017-11-14. Online: https://www.dagen.se/debatt/2017/11/14/lars-petersson-lovsang-ar-inte-till-for-manniskor-utan-gud/.
von Rad, G. (1975). Old Testament Theology. Volym 2. SCM.
Redman. M. (2002). Tillbedjaren som vägrar ge upp. David Media.
Lester R. & Hong L. S. (2021). A History of Contemporary Praise & Worship: Understanding the Ideas that Reshaped the Protestant Church. Baker Academic.
Scheer, G. (2019). Contemporary Praise and Worship Music. I M. A. Lamport, B. K. Forrest & V. M. Whaley (red.). Hymns and Hymnody: Historical and Theological Introductions (s. 283–300). Volym 3. Cascade Books. DOI: https://doi.org/10.2307/j.ctv1931hg5.25
Selander, I. (1980). O hur saligt att få vandra: Motiv och symboler i den frikyrkliga sången. Gummessons.
—. (1999). Perspektiv på moderna psalmer. Verbum
—. (2006). Psalmbok i handen eller textbild på väggen? Svenskt gudstjänstliv 81: Psalm i vår tid, 44–58.
Selander, S.-Å. (1973). ”Den nya sången”: Den anglosachsiska väckelsesångens genombrott i Sverige. CWK Gleerup.
Seybold, K. (1990). Introducing the Psalms. T&T Clark.
Simon, A. (2008). Lovsång – rock eller psalm? En studie om församlingsmedlemmars åsikter kring lovsång. Musikhögskolan i Malmö: Kandidatuppsats.
Sjöberg, J. (2022). Lovsång i församlingen: en komparativ studie om lovsångens funktion i den kristna församlingen. ALT: Kandidatuppsats.
Skyum-Nielsen, E. (2014). Salmen som genre. I P. Balslev-Clausen & H. R. Iversen (red.). Salmesang: Grundbog i hymnologi (s. 15–26). Det Kgl. Vajsenhus’ Forlag.
Solomon, T. (2012). Theory and Method in Popular Music Analysis: Text and Meaning. Studia Musicologica Norvegica 38(1), 86–108. DOI: https://doi.org/10.18261/ISSN1504-2960-2012-01-06
Steuernagel, M. S. (2021). Church Music Through the Lens of Performance. London: Routledge. DOI: https://doi.org/10.4324/9781003080329
Tomlin, C. & Whitehead D. (2017). Heligt rop: 7 ord som kommer att förändra ditt sätt att tillbe. David Media.
Trulsson, I. (2023). En rad kom till mig: Om psalmers skapelseprocess. Göteborg: Kandidatuppsats.
Vingren, E. (2018). Lovsångsledaren – en ”prayer intercessor”. Ansgar: Masteruppsats.
Wastesson, S. (2014). Från väckelsesång till modern lovsång: Iindividualismens påverkan på svenska trossamfunds sångtexttraditioner. Arbetsrapporter i Språk och Kultur 3. Linköping University Electroning Press.
Westermann, C. (1969). Isaiah 40–66. Fortress.
Wikström, K. (2014). Hjärtats lovsång. Pärlan Förlag.
Willgren [nu Davage], David. (2016). The Formation of the ’Book’ of Psalms: Reconsidering the Transmission and Canonization of Psalmody in Light of Material Culture and the Poetics of Anthologies. Mohr Siebeck.
Yngvesson, S. W. (2019). All din nåd är öppen famn: Psalmernas sjungna teologier. Verbum.
Zeiffert, R. (2022). Vad tror unga vuxna på? Enkätundersökning med bibelskoledeltagare. I U. Josefsson, M. Wahlström och F. Wenell (red.). Kristen tro på glid? (s. 70–90). Institutet för Pentekostala studier.
Zschech, D. (2003). Gränslös lovsång. Semnos förlag.
This work is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License.
Copyright (c) 2024 David Davage